Mer än ett år har gått sedan vi först blev medvetna om Corona (SARS-CoV-2). Vad vi vet hittills: Många infektioner är milda med särskilt allvarliga sjukdomar som rapporteras i sällsynta fall. Oavsett sjukdomens svårighetsgrad är de som har återhämtat sig inte nödvändigtvis bra [1, 2, 3]. Många av de drabbade kämpar fortfarande med de långsiktiga konsekvenserna.
Fenomenet, som nu rutinmässigt kallas Long Covid, är fortfarande ett mysterium för både forskare, läkare och de drabbade. Du kan läsa här om symtomen på lång covid i luftvägarna. Dessutom kan du lära dig vilka beprövade behandlingar som kan rekommenderas även för behandling av Long Covid.
Vad menas med lång Covid / Post Covid?
Många forskare har brottats med denna fråga under de senaste månaderna. I allmänhet används termen Long Covid när patienter fortsätter att uppvisa symtom veckor och månader efter återhämtning från infektion med SARS-CoV-2. De drabbade kallas ibland också "långdistansåkare", det vill säga att de bär ("hauling") symptomen runt länge.
Den tidsperiod för vilken denna term gäller har ännu inte definierats exakt. Ibland används termen för att hänvisa till dem som fortfarande upplever symtom 3 veckor efter den "post akuta" fasen, betydligt kortare än de 12 veckorna av "kronisk-Covid-19-Symdrome" (CCS). Läkare använder ofta termen "post-covid-syndrome" och hänvisar ofta till "behandlingar efter covid-19". Termen Long Covid har dock fastställts som en term för dem som fortsätter att uppvisa symtom efter att ha konstaterat sin infektion. Användningen av denna term av lekmannapersoner, särskilt på Internet, innebär att den blir alltmer etablerad [4].
Hur vanligt är long covid?
Resultaten från många observationsstudier finns nu tillgängliga. Dessa bekräftar: inte alla personer som återhämtat sig från Covid-19 är verkligen bra. Resultaten av en nyligen publicerad metaanalys av 15 studier (endast inkluderade studier med mer än 100 deltagare) visade att cirka 80% av dem som smittats med SARS-CoV-2 uppvisade ett eller flera långsiktiga symtom. [5]
En ytterligare studie där totalt 2113 personer förhördes visade på ett liknande resultat. Några av deltagarna kom från två Facebookgrupper för Coronaviruspatienter med ihållande symtom i Nederländerna och Belgien. Resten från en panel av personer som hade registrerat sig på LungStiftelsen Nederländernas webbplats. De frågade om förekomsten av 29 olika symtom vid den tidpunkt då de registrerades (retroaktivt) samt vid uppföljningsundersökningen (genomsnittlig ±SD 79 ±17 dagar efter att symtom uppträdde).
Trötthet, huvudvärk och andfåddhet tillhörde de vanligaste långsiktiga konsekvenserna med en täthet i bröstet och hosta som också rapporterades i frekventa fall. Noterbart är vidare att cirka 18% av patienterna fortfarande rapporterade att de hade slem i lungorna även efter 79 dagar (se diagram).
Den långsiktiga vården av luftvägar är mycket relevant för lång covid-19
Resultaten från studierna visar att en betydande del av patienter med akut sars-cov-2-infektion lider av långsiktiga problem i luftvägarna [5, 6]. Hittills har över 110 miljoner Covid-19-fall bekräftats (27 februari 2021), vilket innebär att ett stort antal personer sannolikt kommer att ha långsiktiga problem med lungorna. Detta antal kommer naturligtvis att variera beroende på förekomsten av COVID-19 i olika länder.
Prof Rohde, chef för avdelningen efter Covid, pulmonologi och allergologi vid Universitetssjukhuset i Frankfurt, rapporterade också att han sett Long Covid-patienter med ett hyperkänsligt luftrörssystem och andfåddhet: "Tre olika mönster kan kännas igen. Den ena är luftvägarnas så kallade överkänslighet. Det innebär att hosta kan resultera relativt snabbt från vissa stimuli som till exempel kall luft eller ansträngning. Den andra är utvecklingen av en verklig andfåddhet vilket innebär att all ansträngning lämnar dem inte bara trötta och utmattade utan är andfådda mycket snabbare. Detta beror ofta på strukturförändringar i vävnaden i lungorna" [7]. Några av dessa patienter får redan behandling. En annan grupp kommer sannolikt snart att kontakta sina allmänpraktiserande läkare eller fråga sig hur de bäst kan hantera så långsiktiga problem med sina luftvägar.
Inandning av saltlösning kan hjälpa till att lindra symtomen på lång covid i luftvägarna
Den goda nyheten är att hosta och bronkial hyperresponsivitet kan behandlas väl genom nebulerande saltlösning. Vid hosta bör en differentiering göras mellan produktiv (med slem) och torr hosta (utan slem). Medan en torr hosta bäst behandlas med isoton saltlösning (salthalt = 0,9%), hyperton saltlösning (salthalt = 3-7%) rekommenderas för att hjälpa mobilslem. [8]
Så här andas du in saltlösningen korrektSaltlösningslösningar kan inandas med en kompressor eller ett nätnebulisatorsystem. Avgörande för en effektiv inandning är volymen aerosoldroppar som är tillräckligt små för att kunna nå lungorna (≤ 5μm). Ju högre mängden droppar under 5 μm, desto bättre nedfall i lungorna. Avgörande är dessutom hur många av dropparna som kan nå lungorna under en viss tidsperiod. "Respirable Drug Delivery Rate" (RDDR) beräknas baserat på båda dessa värden. Ju högre RDDR, desto effektivare nebulisator. Ju effektivare nebulisatorn är, desto kortare inandningstid och därmed högre acceptans av behandlingen bland patienterna. RDDR är således en viktig faktor vid utvärderingen av kvaliteten på ett inhalationssystem. |
 |
PEP-terapi – Viktigt vid lång covid
PEP-terapi (positiv expiratorisk terapi) kan spela en viktig roll i hanteringen av COVID-19-patienter. Denna teknik för rengöring av luftvägarna, vilket minskar de dåliga effekterna och en potentiellt minska en progressiv försämring av symtom [9, 10]. Även patienter med "Long Covid" symtom i samband med problem i luftvägarna (uppbyggnad av slem i luftvägarna) kan dra nytta av det.
 |
Dr Thomas Voshaar, överläkare vid Bethanien Pulmonology Hospital i Moers och medicinsk rådgivare vid det tyska heathministeriet under hela Covid-19-pandemin gjorde följande uttalande om PEP-terapi för att behandla Covid-19-patienter: "i synnerhet PEP-terapi var en del av hanteringen av Covid-19-infektionen. Precis som med CPAP bidrar den aktiva användningen av ett PEP-system till att förbättra gasutbytet, undvika eller öppna mikroatelektreringar igen och mobilisera sekret för att främja sekretering" (https://www.pari.com/int/pari-physician-portal/news/covid-19-therapy-from-an-aerosol-experts-perspective/). PARI PEP S-systemet kan kombineras med nebulisatorbehandling. Detta sparar tid som markant kan öka patienternas efterlevnad. |
Vår rekommendation för behandling av långa covidpatienterPARI BOY Classic är ett kraftfullt nebulisatorsystem med en effekt över genomsnittet (mätt enligt RDDR). PARI BOY Classic kan användas med PARI PEP S-systemet vilket möjliggör en tidsbesparande kombination av inandning och PEP-terapi. Vilken inandningslösning som ska användas bestäms av den typ av hosta som patienten upplever: För behandling av torr hosta med hyperresponsivt luftrörssystem skulle en isoton saltlösning som PARI Inhalationslösning 0,9% vara ett bra val. Om patienten upplever en produktiv hosta (med slem) ska en hyperton saltlösning såsom PARI MucoClear 3 % användas för inandningsbehandlingen. |
 |
Referenser:
1. Greenhalgh T, Knight M, A'Court C, Buxton M, Husain L. Hantering av post-akut covid-19 i primärvården. :8.
2. Townsend L, Dowds J, O'Brien K, Sheill G, Dyer AH, O'Kelly B, u. A. Ihållande dålig hälsa efter COVID-19 är inte associerad med andningskomplikationer eller initial sjukdom allvarlighetsgrad. Ann Am Thorac Soc. 8. Januar 2021; AnnalsATS.202009-1175OC.
3. Davis HE, Assaf GS, McCorkell L, Wei H, Low RJ, Re'em Y, u. a. Karakterisera lång COVID i en internationell kohort: 7 månader av symtom och deras inverkan [Internet]. Infektionssjukdomar (utom hiv/aids). 2020 Dez [zitiert 12. Februar 2021]. Verfügbar unter: http://medrxiv.org/lookup/doi/10.1101/2020.12.24.20248802
4. Mahase E. Covid-19: Vad vet vi om "lång covid"? Bmj. 14. Juli 2020;m2815.
5. Lopez-Leon S, Wegman-Ostrosky T, Perelman C, Sepulveda R, Rebolledo PA, Cuapio A, u. a. Mer än 50 långsiktiga effekter av COVID-19: en systematisk granskning och metaanalys. :22.
6. Goërtz YMJ, Van Herck M, Delbressine JM, Vaes AW, Meys R, Machado FVC, u. a. Ihållande symtom 3 månader efter en SARS-CoV-2 infektion: post-COVID-19 syndrom? ERJ Open Res. Oktober 2020;6(4):00542–2020.
7. Folge 67 des NDR-Corona Uppdateringar (Drosten / Ciesek, minut 5:30 https://www.ndr.de/nachrichten/info/67-Coronavirus-Update-Der-lange-Schatten-des-Virus,podcastcoronavirus268.html
8. Kardos P, Dinh Q, Fuchs K-H, Gillissen A, Klimek L, Koehler M, u. a. Leitlinie der Deutschen Gesellschaft für Pneumologie und Beatmungsmedizin zur Diagnostik und Therapie von erwachsenen Patienten mit Husten. Pneumologie. März 2019;73(03):143–80.
9. Thomas P, Baldwin C, Bissett B, Boden I, Gosselink R, Granger CL, u. a. Fysioterapi hantering för COVID-19 i akut sjukhus miljö. Rekommendationer för att vägleda klinisk praxis. J Fysioterapeut. 23. März 2020;(1).
10. Hellmuth T, Hoppe D, Teschler S, Hoheisel R, Hillmann T. Empfehlungen der Deutschen Gesellschaft für Pneumologie und Beatmungsmedizin e. V. (zu Hygienemaßnahmen bei der Behandlung von PatientInnen mit Lungenerkrankungen in der ambulanten Physiotherapiepraxis in Zeiten der SARS-CoV-2-Pandemie. Dtsch Ges Für Pneumol Beatm E V DGP. 3. November 2020;
